”I mörkret är alla katter grå” säger ett gammalt ordstäv, men om vi tänder ljuset så ”syns” färgerna förutsatt att det är vitt ljus. Om du istället tänder rött ljus, ja då är alla katter röda. Grunden till att uppleva alla färger ligger i det vita ljuset som innehåller ett spektrum av alla synliga färger. Vi kan se dessa färger i regnbågen eller när ljuset bryts i en glasbit.
Om vi skall återskapa dessa färger behöver vi en färglåda som innehåller spektrumets alla färger och det kan vi åstadkomma med hjälp av tre färger, röd, grön och blå i lämpliga blandningar, det kallas på fikonspråk additiv färgblandning. Denna modell används när du måste lysa igenom färgen på t.ex. en bildskärm. Den andra modellen som används är en blandning av cyan, magenta och gul, den kallas subtraktiv färgblandning och används när du lyser på ett föremål eller en färgkopia och ljuset (färgen) reflekteras tillbaka till ögat.
RGB
Grunderna till all färg vi ser på bildskärmen består av tre färger, RÖD, GRÖN och BLÅ. Om du tittar med en lupp på bildskärmen och för all del en TV vilken fungerar på samma sätt, ser du små lysande punkter i olika styrka beroende på vilken nyans av färgerna som visas.
Om vi börjar med en mörk bildskärm och tänder den röda ”lampan” så kan jag öka ljusstyrkan på den röda färgen från svart (inget ljus) till maximalt rött. Om jag då gör på samma sätt med de övriga två färgerna så får vi en blandning av färgen enligt bilden med den svarta bakgrunden. Lägg märke till att det endast är när alla färgerna blandas med full ljusstyrka som vi får vitt ljus. Färger som visas på detta sätt får en väldig lyskraft.
CMY
Om du inte har en bildskärm utan en kopia så finns där redan vitt ljus i pappret, svart får du först när alla färger sammanfaller. Här blir det lite svårare att hänga med för du börjar med vitt ljus som du lyser på pappret. Finns det färg på pappret så reflekteras färgen mot ögat, men vissa färger absorberas till förmån för andra.
RGB vs CMY
Dessa två färgmodeller kan kallas färgrymder. I en färgrymd finns de färger du vill beskriva, ungefär som en färglåda med gigantiskt antal färger (blandningar). Den största färgrymden av alla är det synliga spektrat . Att återskapa alla färger på konstgjord väg är tyvärr inte möjligt, detta på grund av orenheter i färgpigment och färgfilter.
Den stora färgade cirkelytan i figuren symboliserar det synliga spektra vi kan se med ögat. Nästa form är vad en normal bildskärm förmår att återge av de synliga färgerna. Den inre formen visar ungefär de färger som en färgkopia kan återge.
Varför blir inte färgerna på min färgkopia som jag upplever den på skärmen? Jo därför att du går från en större färgrymd till en mindre och då försvinner en del färger. Du går från den stora rymden som är bildskärmen till den mindre som är kopians. Tänk dig att du har en hink med 10 liter vatten som du häller i en 5-litershink, när du fyllt den lilla hinken så är hälften av vattnet borta. Ångrar du dig och försöker gå tillbaka till den större färgrymden så går det inte av samma skäl som att fylla tillbaka 5-litersvattnet till 10-litershinken. Det blir bara 5 liter, de andra litrarna är för evigt borta. Samma sak händer när du går från en större färgrymd till en mindre, vissa nyanser i färgerna försvinner, färgerna kan därför upplevas som plattare.
Den vanligaste färgrymden kallas sRGB och motsvarar den större delen av figurerna. sRGB visar ungefär 70% av de färger som ögat förmår att uppfatta. Den mindre figuren har en ännu mindre rymd, endast 20% av de synliga färgerna. sRGB är den färgrymd som de flesta bildskärmar och konsumentkameror arbetar i.
Varje RGB-färg består av ett värde på en skala från 0-255, så en maximal blå färg får alltså ett värde i RGB på 0.0.255. Om du vill ha en färgkopia med den blå 255 som du ser på bildskärmen så måste vi översätta den till den mindre färgrymden CMY.
På bilderna som är lite överdrivna ser du vad som händer när du gör en färgkopia från det du ser på din bildskärm. Bilderna tappar vanligtvis sin lyskraft i färgerna och vissa färger, särskilt den blå förändrar sin nyans.
CMYK
CMYK är ytterligare en färgrymd och används inom tryckindustrin där K är en svart färg som kompletteras till CMY, utan den svarta färgen blir bilden betydligt tunnare. Se skillnaden mellan fotokopians kornstruktur med inbyggda färgkopplare i papperet och rastret i trycket som kräver en uppbyggnad av den svarta färgen. På grund av orenheter och dålig täckförmåga i tryckfärgerna måste detta extra tryck med svart färg göras. CMYK är tryckvärldens färgrymd.
Svartvit bild på färgpapper
Svartvita bilder på färgpapper kan lätt få något färgstick. Det är helt omöjligt att alltid få en perfekt gråbalans trots att vi kalibrerar flera gånger per dag, och om den kemiska processen driftar något lite åt något håll så märks det omedelbart på ett svartvitt foto som aldrig skulle märkas på en färgbild. Detta toleransomfång måste vi alltid ha. Eftersom färgpappret innehåller färgkopplare så uppstår också den så kallade ”metamerism-effekten”, vilket innebär att den svartvita bilden kan upplevas ha ett färgstick beroende på färgen på betraktnings-ljuset.