Hoppa till huvudinnehåll

Bläckstråle eller fotografiskt?

Skillnader och styrkor

Ibland är det svårt att veta vilka print-tekniker man ska välja när man ska ta ut sina bilder. De två mest använda teknikerna är fotografisk framkallning och utskrift med bläckstråleskrivare. Vad teknikerna och respektive materialen har för påverkan på slutresultatet kan ibland vara svårt att få en klar bild av. I det här inlägget reder vi ut skillnader och styrkor hos det två teknikerna och dess material. 

Fotografisk framkallning 

Fotografiskt papper består av en pappersbas som har täckts med en ljuskänslig emulsion. Den ljuskänsliga emulsionen är så känslig att pappret måste förvaras i en sluten behållare. Materialets ytor kan variera från högblankt till helmatt. Den fotografiska framkallningsprocessen inleds med att det fotografiska pappret exponeras med ljus. Den vanligaste tekniken i branschen är LED-exponering. Vi använder en professionell maskin/teknik Lambda som exponerar pappret med röd, grön och blå gaslaser. Användningen av laser istället för LED möjliggör en högre upplösning (dpi) och jämnare ljusspridning. När exponeringen är klar framkallas pappret i en framkallningsmaskin. 
 

Utskrift med bläckstråleskrivare 

En bläckstråleutskrift skrivs ut med en bläckstråleskrivare och är en så kallad “torr” utskriftsteknik. Bläcket/pigmentet appliceras och absorberas direkt av utskriftsmaterialet. Bläckstråletekniken gör att en mängd olika material kan användas vid printning från vanligt “coatat” papper till grövre bomullsmaterial som akvarellpapper och canvasduk.
 

Styrkor och skillnader? 

Bilder som framkallats på fotografiskt papper kan upplevas ha en subtilare färgton gentemot bläckstråleutskrifter. Det beror på att maskiner som exponerar ljuskänsligt papper möjliggör en mer kontinuerlig ton i bilden. En pixel som exponeras med laser kan samtidigt vara röd, grön och blå med olika intensitet. Detta gör att en bild på fotografiskt papper kan upplevas ha mjukare övergångar mellan ljusa och mörka partier. Tillskillnad från den fotografiska tekniken skriver en bläckstråleskrivare ut ett bestämt antal punkter inom en begränsad yta. För att skapa tonskillnader skriver en skrivare större punkter i mörka partier och mindre i ljusa partier. Det gör att bläckstråleutskrifter upplevs något hårdare i tonövergångar gentemot en fotografisk framkallad bild. En bläckstråleutskrift kan dock upplevas mer kontrastrik på grund av användningen av bläck. Det finns även skillnader i möjliga utskriftsmaterial. Den fotografiska tekniken är beroende av material med ljuskänslig emulsion. Det gör att utbudet av ytor och material är mindre. En bläckstråleskrivare skriver ut bilden direkt på materialet och möjliggör en mängd olika typer av utskriftsmaterial som exempelvis akvarellpapper. På grund av att bläcket appliceras på ytan av materialet kan en utskrift vara känsligare för hantering gentemot en fotografisk framkallad bild.

Livslängd  

I branschen har det debatterats en hel del om vilken teknik som ger bilder med längst livslängd. En fotografisk bild sägs ha en livsläng på ca 40 år i dagsljus och ca 80 år i en arkivmiljö. Tillverkare av bläckstråleskrivare menar att en utskrift har en livslängd på ca 40 år i dagsljus och ca 200 år i en arkivmiljö. Dock ska man ta påstådda livslängder med en nypa salt. En bilds livslängd, oavsett teknik, är helt beroende av vilka omständigheter bilden hänger eller förvaras. Omständigheter som påverkar en bilds livslängd är exempelvis solljus, luftfuktighet och temperaturskillnader. 

Glöm inte bort motivet! 

När man står inför valet av teknik och material är det alltid bäst att börja i motivet. Vad vill jag förmedla med bilden? Är det kontrasten i en stadsmiljö? Eller är det skuggor och tonskillnader i ett ansikte? Vilken pappersyta förmedlar motivet bäst? Förhoppningsvis har vi kunnat ge dig kunskapen att själv kunna fatta de beslut som du är bekväm med.  

Dela gärna inlägget med dina vänner och kollegor! 

Relaterade inlägg

6 tips för redigeringsrummet
Har min bild tillräcklig upplösning?

Relaterade produkter

Solidaritet med Ukraina

I solidaritet med folket i Ukraina och krigets offer.
Stöd Svenska Journalistförbundets insamlingsfond för journalister och mediearbetare i Ukraina. Till SJF insamlingsfond